CHAPTER TWO - LITTLE THINGS
De andra novellerna kommer komma senare, men först måste ni läsare komma in lite i Little Things. Jag sätter lite musiklänkar, så vet ni vad jag lyssnar på när jag skriver och det kanske maxar känslan lite.
ag hade aldrig varit den där tjejen som desperat väntade på att han skulle ringa. Visst hade jag väntat, men jag hade aldrig varit så ängslig som jag var nu.
Jag bokstavligt gnisslade tänder och åkte flera varv i min dator stol. När jag blev yr så ställde jag mig och sedan ramlade jag. Hela tiden hade jag mobilen bredvid mig.
Så fort den vibrerade hoppade jag till, men det var bara någon som hade tweetat mig eller ett oviktigt mejl. Jag tuggade tuggumin med jordgubbssmak och borstade håret, tittade på filmer för att tiden skulle gå. När klockan var ungefär två så ringde mobilen.
Dolt nummer.
'' Hello? '', sa jag och svarade direkt. Jag hade aldrig varit särskilt rädd när ett dolt nummer ringde.
'' Is it Deniz? '', sa en sammetslen röst.
'' Who else? '', muttrade jag. Tänk om Harry ringde när jag pratade!
'' It's Harry, if you didn't figure it out. ''
'' Oh. Hi. '', sa jag och drog en suck av lättnad.
'' Have you waited for my phone call? ''
'' No, I was just watching a movie. ''
'' So I'm not disturbing? '' Jag ville bara skrika att såklart han inte störde, jag hade ju väntat hela dagen på honom!
'' No. It was boring anyway. ''
'' Cool, wanna catch up later? Like go to a taco bar? Get to know each other? ''
'' Sounds great! '', sa jag och ansträngde mig för att inte låta för entusiastisk.
'' Cool, can I pick you up in a hour? ''
'' Yeah, I live like in the middle of London ... '', sa jag och började förklara samtidigt som jag tänkte ut vad jag skulle ha på mig. En timme? Jösses.
'' Cool, see you later. ''
Så fort vi hade lagt på sprang jag till garderoben. Jag skulle träffa Harry igen! Se hans vänliga ögon och söta leende. Åh! Mitt hjärta tog ett och annat glädjerus och jag drog på mig kläderna.
CHAPTER ONE - LITTLE THINGS
Little Things handlar om Harry och Deniz. pusshej.
Jag satt på en nästan full krog med en orörd tequila framför mig. Mina bästa vänner, Sera och Medina var på dansgolvet. Jag förstod inte ens att de hade tvingat med mig hit.
Jag älskade att släppa loss, men jag var ledsen. Eftersom han hade gjort slut. Det återspelades som en filmrulle i mitt huvud.
'' Vi var fan inte gjorda för varann. Alla de där orden jag sa, de var lögner. Försvinn härifrån, din jävla ... ''
Jag hade försvunnit innan han hade sagt något mer. Jag började nästan gråta när jag tänkte på det, för jag visste inte varför han var så arg. Vad var det egentligen? Jag hade älskat Jake. Jag hade tagit mina väskor och lämnat Southampton bakom mig.
Jag hade flyttat in till lägenheten jag hade, den som stod tom i London. Och jag hade väntat mig en filmkväll med Ben&Jerry med Sera och Medina, samtidigt som dom muntrade upp mig. Men istället var vi här. På en krog, med en orörd tequila framför mig.
'' Eh ... Hi. Are you gonna drink that? '' Det lät som Medina, som tog vad som helst som fanns över. Men hon hade inte en sådan röst.
Jag tittade på rösten som var så sexig, och där satt någon ängel, fast utan vingar och gloria. Hade jag dött? För att jag var så ledsen? Och nu såg jag änglar? Fast han hade någon gloria, den liksom strålade omkring honom.
Omkring hans chockladbruna lockar som studsade, runt han muskulösa armar.
'' Wow, your eyes shine brighter than the stars. '', sa han och log. Jag kände igen honom på något sätt. Hans hesa, sega röst. Hans accent, sättet han log på.
'' You can take it. '', sa jag och puttade drinken mot honom. Jag ville inte höra komplimanger för att han skulle få någon drink, då kunde han lika gärna gå. Fast jag ville inte att han skulle gå. Jag ville att han skulle stanna hos mig, hålla om mig och le vänligt.
'' I don't want it. I'm not drinking tonight. I'm gonna drive home my friends. '', sa han och nickade mot tre killar. De kändes också välbekanta. Jag antod att jag bara var ledsen över Jake.
'' You look ... sad. Can I cheer you up? '', sa han och log gigantiskt.
'' I don't think a one-night-stand will make me happy. '', sa jag surt. Jag visste inte varför jag sa det, det var som något ont inom mig brann. Men han log.
'' I like girls, that are a bit hard to get. ''
'' Who said your going to get me? '', frågade jag. Han log och bet sig i läppen.
'' My ego. '' Jag skrattade.
'' You got a pretty beautiful smile, I can see. ''
'' I'm going to sleep with you, in your dreams. ''
'' I'm sure I will dream about you. '' Jag kände hur kinderna blev heta, han var charmig. Det var han verkligen.
'' I think I need to take those two girls home, but it was nice to meet you. '', sa jag. Jag ville inte gå, jag ville verkligen inte det. Men mitt hjärta och min hjärna samarbetade inget vidare bra.
'' I'm so boring? '', frågade han och såg lite ledsen ut.
'' No, the opposite. I'm just ... strange. And I'm not one of these hot girls your looking for. ''
'' Your the only hot girl I can see in here. I'm Harry. Can you write your number on my arm? ''
Han lyfte upp en penna och jag stelnade, det var som en slags dröm. Sedan skrev jag siffrorna.
'' Deniz is my name, Prince Charming. ''
'' Deniz. It's like sugar on my lips. '' Jag skakade på huvudet.
'' Your crazy. ''
'' Probably, you know that crazy little thing called love? ''
'' I did. '', sa jag och hjärtat värkte igen. Men när Harry rörde min hand, i nästan två sekunder och femtio mikrosekunder så läkte det.
'' I'll call you. ''
'' Take care of your friends. It was really nice to meet you. ''
'' It wasn't the last time. '', sa han och log när jag gick därifrån.
hej igen!
Tjenare! Jag har rensat hela bloggen, ska fixa ny design och börja om. Nu ska jag verkligen satsa, och försöka göra dig glad och ha lite underhållning. Kommer vara 3 noveller på G så kolla noga på kategorier och bilder! Tack puss och hej, glöm inte att fortsätta kommentera som ni är så grymt duktiga på! Kommer sätta typ mål ... ja. typ. XD
puss & kram. :*